Tag Archives: Orkesterjournalen

Bothén och Kajfes i Don Cherrys kölvatten

23 Feb

Don Cherry hade en fantastisk karriär från det att han var väldigt ung tills han dog 1995, 58 år gammal. Han spelade med många av de största och han låg ofta i framkant på utvecklingen.

Men jag tror inte Don Cherry själv talade om att han hade en lyckad karriär. Att tänka i karriärtermer låg inte för honom, då det var musiken och nyfikenheten på alla former den kunde ta sig som bestämde riktningen på hans liv, ända från barndomen till sin död.

Det framgick med all önskvärd tydlighet på Fasching i tisdags kväll då chefredaktören för Orkesterjournalen, Magnus Nygren, berättade om delar av hans liv. Nygren håller på med en bok om Don Cherry.

I kölvattnet på Nygren tog sedan Goran Kajfes Tropiques över och spelade musik med anknytning till Don Cherry. Den viktigaste länken bakåt i tiden var kanske att bandet för dagen var utökat med Christer Bothén, som var en av de svenskar som spelade tillsammans med Cherry under de år i slutet av 1960-talet och 1970-talet som han tillbringade i Sverige.

Trumpetspelet inom jazzen, menade Nygren, kan delas in i före och efter Don Cherry. Det han gjorde var att visa att man inte behöver spela trumpet, eller kornett som han faktiskt spelade, med den kraft som tidigare instrumentalister gjorde, utan att man kunde vara mer vag i spelet, att vaghet inte var detsamma som svaghet. Någon har sagt att han mer var poet än kraftkarl på sitt instrument.

Men om han behöll sitt spelsätt genom åren så förnyade han sig formmässigt. Han var en mästare i bebop när han började spela med Ornette Coleman. Men eftersom Ornette förnyade jazzen, så var hans band den rätta platsen för Don Cherry, eftersom hans nyfikenhet på nya musikaliska influenser aldrig tog slut. Han reste mycket och tog gärna intryck av andra kulturers musik.

Och för honom var musiken som sagt utan början och utan slut. Ofta var ingenting förutbestämt när han spelade, han kunde bryta upp låtarna, kasta om och väva in nya influenser. Men om musiken blev till i stunden så fanns alltid en övergripande tanke.

Med denna inställning utövade han också stor påverkan på sin omgivning. Det har bland annat vår mästertenorist Bernt Rosengren vittnat om. Han spelade mycket med Don Cherry under hans tid i Sverige.

Det gjorde som sagt också Christer Bothén, som alltså denna kväll förstärkte Goran Kajfes Tropiques. Det var fantastiskt att se denna ålderman, som alltid gått sina egna vägar, hantera basklarinett och stränginstumentet donso ngoni.

Bothén berättade om Don Cherrys nyfikenhet på nya instrument och det var Bothén som fick lära Cherry att spela ngoni. Under kvällen sjöng också Christer Bothén en låt till ackompagnemang av sitt eget ngonispel, ett suggestivt framförande. Kvällen avslutades också med en av Bothéns egna kompositioner, ”Transdance”, där han själv inledde på piano för att få till rätt stämning, innan han gick över till basklarinetten.

Att kvällen blev så lyckad bidrog naturligtvis också Goran Kajfes och medmusikerna i Tropiques till. Hur mycket av det man spelade som var skrivet eller inspirerat av Don Cherry må vara osagt. Men det spelar inte så stor roll, Goran Kajfes sätter ändå alltid sin egen prägel på musiken. Här finns ingen vaghet i det trumpettekniska uttrycket, inte ens när han, medan han fortfarande spelar, sätter sig på huk och mixtrar med elektroniken. Hans trumpet och Christer Bothéns basklarinett stod fram ur larmet från manuella slingor och elektroniska loopar, stod fram i mullret från Johan Berthlings tirader på kontrabasen, stod fram i ljudet från Johan Holmegards rullande trummor och Alexander Zethsons frasiga piano.

Här smälte veteranen Christer Bothén verkligen in bland ”ungdomarna” och respekten för ”vår pappa”, som Kajfes benämnde honom, var påtaglig. Men den var inte så stor att man gjorde avkall på sin egen musik, det handlade snarare om att Bothén tillförde något på toppen av den.

Jag tror att Don Cherry hade gillat att vara med och spela denna kväll. Men då är sannolikheten stor att musiken tagit helt andra vägar.

Annonser